Idag har vi hälsat på en fin vän och uppfödare av Pomeranian. Det är inte ofta vi träffas då det är 43,5 mil t o r, men det är det värt. Det blev god mat, hundsnack och så klart massa pomme mys. Lilla Sixten fick mig att smälta men som tur var, var han redan såld. Jag har ändå inte råd med en Pomme just nu men i framtiden ska jag ha pomme. Är helt såld på den rasen. Stor hund i litet format och eftersom jag är intresserad av utställning, förutom lydnad, så är det renras som gäller för mig. Pommarna är en bra ras för mig. Det är mycket hund men inte så stor och tung och det tycker min kropp om. Pälsvården är stor men det är bara mysigt. Jag satt och kammade Nessa dag och hon brukar pipa i högan sky men inte med mig, fast då har jag tränat på en extremt ömhårad dotter så jag har mina knep när jag kammar ut en tovig päls. Nästa gång vi träffas är på Växjö Internationella hundutställning i november. Vi kommer inte ställa någon hund där i år.
0 Kommentarer
Sova under täcket i mattes knä är bästa stället tycker Onyx och jag tackar inte nej heller. En perfekt avslutning på en annars halvkaotisk dag då Onyx tyckte att han minnsan skulle vara överallt helst på samma gång och inte alls tyckte att kaninerna behövde få rena burar. Glömde förstås att köpa spån i fredags så alla kaniner fick inte nytt spån idag. Få ta dem i morgon. Istället tog jag itu med mitt ständiga dåliga samvete. Mitt sovrum. Då tyckte Onyx att han helt plötsligt skulle hjälpa till men att sno mina stumpor och släppa dem i vardagsrummet var inte min åsikt om städa, annars försöker jag träna in kommandot städa. Går väl inte riktigt så bra som jag önskar och tålamodet från min sida är långt ifrån vad man kan säga är bra. Haha Livet som ensamstånde börjar falla på plats nu när dottern bor på skolan i veckorna och inte alltid är sugen på att komma hem till mamma på helgen. Pappa och pojkvännen lockar också. Är man 18 år och odödlig så är man och behöver inte mammas tjat. Ingen tvekan om vad dottern tänkt sig jobba med i framtiden.
Hundens dag, efit och fint väder. Upplagt för en dag med massa möjligheter. Få se om jag hinner med allt jag tänkt göra idag.
Fler som gör samma sak som jag idag, dvs fotograferar Ett Foto I Timmen hittar ni på ettfotoitimmen.se Hittade ett soffbord som föll mig i smaken på i en skänkesgrupp på fb. Den här gången hade jag även tur att vara först så efter jobbet hämtade jag det. Hade kollat måtten så det fick plats i bilen innan jag slog till. Det blev bättre än förväntat och det var i bättre skick än bilden visade så jag är mer än nöjd! Hade tänkt att måla om det men nu när det var så fint ändå och passade mot min kista och lilla runda bord jag ärvt av mormor och morfar så skippar jag ommålningen.
Livet går i vågor för alla, men för vissa, som mig går livet i större vågor med djupare dalar främst på hösten, även om jag gillar hösten också. Jag vågar visa upp att det är okej att låta livet gå upp och ner, tillåta en att faktiskt inte må tipp topp alla årets dagar. För mig är det lika naturligt att må psykisk sämre en period som att vara förkyld. Det hör liksom till på något sätt. Att måla upp en form av fantasivärld på ex Facebook, instagram och bloggar, där allt är välstädat, pluttinuttigt och helt enkelt perfekt, får iaf mig att vilja spy ren galla. Jag är inte någon ordningsmänniska och kommer aldrig bli det heller. Jag visar upp MITT liv, som jag ser det. Min sanning. Jag vill och hoppas att tabun kring psykisk ohälsa försvinner. Varför är det mer okej att säga till jobbakompisarna "Jag är hemma idag för jag är förkyld" än "Jag är hemma idag för jag känner mig low"? Jag vill inte har uppmärksamhet eller att någon ska tycka synd om mig. Vill man tycka synd om någon kan man vända sig till krisgrupper eller välgörenhetsorganisationer. Jag vill bara leva mitt liv, på mitt sätt och med mina upp och nedgångar och att det är helt okej det med.
Har inte varit så aktiv att skriva på bloggen på ett tag, som ni nog märker men idag är det dax för EFIT igen.
Fler som gör samma sak som jag idag, dvs fotograferar Ett Foto I Timmen hittar ni på ettfotoitimmen.se Var tänkt att jag skulle jobba idag och i em gå på en föreläsning om medicinsk yoga men detta blev ändrat när jag vaknade med feber och förkylning. För mig existerar aldrig en lätt förkylning pga mina trånga luftvägar. Nu gäller det bara att kurera sig och förebygga så att det inte blir bihåleinflamation utav det.
Fler som gör samma sak som jag idag, dvs fotograferar Ett Foto I Timmen hittar ni på ettfotoitimmen.se Tiden går fort. Idag fyllde Lovisa 18 år och jag är inte längre mamma till ett barn, utan en vuxen människa. Känns konstigt på något sätt. Vemodigt att lämna barnaåren bakom sig och samtidigt spänd på vad som framtiden har att erbjuda. På fm köpte jag en ny bil, ja ny och ny. Den får duga i höst medan jag letar efter en bättre begagnad bil. Jag lämnade även in en ansökan om bilstöd till fk. Pga min bestående nervsmärta i vänstra benet är jag numera helt beroende av bil. Även att den är automat, vilket denna volvo är. Jag lurade in Lovisa till stan i tron att vi skulle gå på bio, men i stället möte vi upp min gamla goda vän Sabrin som kommit till Växjö från Göteborg för att fira Lovisas födelsedag. Vi lunchade på vår favoritrestaurang Hong Kong, där jag och Sabrin lunchade ofta när vi läste på komvux tillsammans. Lovisa fick tre ljushållare, en lampslinga och en parfym av Sabrin. Perfekt nu när hon flyttar till ett internatrum på måndag. Första steget ut i vuxenlivet. Vi avslutade kvällen med tända ljus och brasa. Mysigt men inte hade jag räknat med att tända brasa i augusti redan. Men är det kyligt så är det och brasor är varma och mysiga.
För mig är det ingen skillnad på dessa tre bilder. En kvinna i slöja, sjal eller jag i min medeltidsdräkt. Även svenska folkdräkter har sjal eller annan huvudbonad om man är en gift kvinna.
För mig väcker inte detta klädesplagg avsky. Det är ett klädesplagg som vilket annat. Som kristen ska man enligt biblen skyla sitt hår. Egentligen. Katolska kvinnor täcker sitt hår. Fler än muslimska kvinnor täcker hela eller delvis sitt hår när de gift sig eller blivit vuxna, så varför har detta klädesplagg blivit så omdiskuterat? Skulle ni gå fram till en nunna och slita av henne sitt dok och säga att det är kvinnoförnedrande? Tror inte det. Varför är ett rätt och det andra fel? Kvinnoförtryck sitter inte i klädesplagget. Det sitter inte heller i religionen utan människorna. En svensk kvinna kan mycket väl bli kränkt, misshandlad och förtryckt av sin man. Skyller vi på religionen då? Nä. När vi ändå talar om religion. Hur ser våra frikyrkliga samfund och sekter på kvinnor? Om jag inte missminner mig finns det en sekt, fast de inte vill kalla sig sekt, i nordvästra småland där kvinnor bär kjol, ej klipper håret och bär, just det sjal. Denna sekt är inte muslimsk utan kristen men det talas tyst om det. Lika så andra kristna sekter i ex USA där kvinnor lever väldigt förtryckta. Ska vi acceptera det? Självklart inte! Ingen form av kvinnoförtryck är acceptabelt men det sitter inte i klädesplagget. Det sitter i kulturen, i människorna som utgör och formar kulturen. Att förbjuda slöja förintar inte kvinnoförtrycket. Det tar inte ens bort problemet. För att bota en sjukdom måste man hitta orsaken till det sjuka och inte bara stirra sig blind på symtomen och bota dem. |
Om migCrazy mamma till en lika crazy dotter. Älskar djur (inte spindlar). Har två hundar och en massa kaniner, uppfödare. Hobbyfotograf. Gillar för övrigt inredning, facebook, Vikinga- och medeltida reenactment. Mina favoritband är Tokio Hotel och Black Veil Brides
Instagram
|
|
Länkar
Dottern Lovisa
Hera & Onyx
Vår kaninuppfödning
Arkiv
November 2016
Oktober 2016
September 2016
Augusti 2016
Juli 2016